Jag är en liten bläckfisk med vida ambitioner.
Jag är en liten utsugare som tjänar millioner.
Jag slingrar mej och kramar och suger ur ditt liv,
och när jag fått en arm om dej så blir du aldrig fri.
.
Jag liknar kanske natten, men färgen min är mörkblå.
Jag lever helst i vatten, i dyn, där kan jag bäst gå.
Jag har en arm i Nordsjön och en i Spanska sjön,
men Medelhavet älskar jag, det vill jag helst nå runt.
.
Verksamheten går som smort,
mycket finns att ta.
Utsugandet har jag gjort
till en riktig vetenskap.
.
Jag suger raffinerat - tar lite grann i taget.
Annars blir dom rädda och vill inte veta av det
Jag inger stort förtroende - man ber om mitt beskydd.
Men när jag skalat köttet av dom, då slår jag dom på rygg.
.
Allt jag tar förräntar sej,
och jag växer till mej
Herraväldet väntar mej,
sedan kan jag lugna mej.
.
Jag drömmer om att hålla hela jorden i ett järngrepp,
och bjuda konkurrenterna på en riktig näsknäpp.
Vi bläckfiskar är hårda, men vi lever som vi lär.
Att äta upp varandra är ett kärt besvär.
.
Skiva: Vem är det som är rädd? (1974), tekst och musik: Björn Afzelius
.
Kapitalismen är till sin natur expansiv. Får den verka ostörd leder den till slut över i ren imperialism - kulturellt, ekonomiskt eller militärt.
