Nu när världen är förändrad,
och det gamla blitt historia,
och det är omöjligt att sia eller spå,
så står dom åter på parnassen
dom som lurade i vassen
för att se åt vilket håll det skulle gå.
.
Dom som aldrig gjort ett handtag,
dom som aldrig tagit ställning,
dom som alltid bara brytt sej om sej själv,
dom som utnyttjar sin samtid,
dom som struntar i vår framtid,
har nu fräckheten att spotta efter dej.
.
Men du som kämpade i vrede, du som kämpade av kärlek
har ingen anledning att lyssna till dom fegas gnäll.
Du som kämpade för mänskan, du som kämpade för livet
vet att det högsta man kan offra är sej själv.
.
Ingen lovsjunger din framgång,
alla påpekar ditt misstag;
Det är priset du betalar för ditt mod.
Men ett liv utan visioner,
katastrofer och passioner
är blott ett liv som reducerats till ett ord.
.
Så må du fortsätta att kämpa, må du slåss och protestera
så länge orättfärdigheter får finnas kvar.
Det är den tankevärld du tillhör, det är det enda du är till för.
Det är det enda du kan skänka dina barn.
.
Och till dej, som står på tröskeln
och ska vandra ut i livet,
vill jag säja nåt som ska minna dej om mej:
Om du kämpar för dom svaga,
om du kämpar för det sanna
ska jag alltid gå vid sidan av dej.
.
Skiva: Nära dej (1994), tekst och musik: Björn Afzelius
.
Skäms aldrig över att du trott på nåt gott, att du velat förbättra världen eller att du tänkt på andra än dej själv. Oavsett om det gick som du ville eller inte. De som borde skämmas är de som inte gjort ett dugg för någon annan - och som ändå klagar på dem som åtminstone försökt.
