Alla rader
det kan vi acceptera
Det läcker i mitt hus, och maten har ta'tt slut
det lär dom nog dej
Det lär va slut på vintern för i år
Det lärde dom mej,
Det låter väl göra sej, klockan är sen,
Det ligger där på udden,
Det man gör överlever än själv
det man sett på tv
Det ni stödjer för dan
Det priset kommer alltid va konstant
Det regnar över storstaden,
Det säjs att det finns alltid nånting bra i det som sker,
Det säjs att ovan molnen är himlen alltid blå,
Det säjs du att en bra sås ensam reder sej
Det säjs ingenting, det skrivs ingenting
det skulle jag betala för att få göra det igen
Det slår mej ofra när jag skrivit
Det smärtar mej svårt att få höra nåt sånt
det som historien har lärt
det stärker mången själ
Det stod langare och hallickar och horor överallt,
Det tycks som hela nejden låge död
Det tycks som om allt har skett förut,
det utvecklar mitt mod
Det vackra ordet solidaritet
det vackraste av dom alla
Det var där dom brukade råkas
Det var där hon brukade vänta varenda kväll
Det var då, det var länge sen
Det var dom som bodde bredvid
Det var en egendomlig fest
Det var en skönhet utan like,
det var enkelt att bli cyniker
Det var fylleri och slagsmål därhemma varje dag
Det var i Varadero
det var inte jag som stal
Det var kvacksalveriterapier
det var nånstans bland bergen i Glencoe
Det var nittonhundrafemtionio
Det var så skitigt att det likna mest av allt en balja kol,
Det var som hon vore deras mamma
Det var som om allting höll andan
Det var tusen var supan var god just i kväll,
Det var vännerna jag älskade, dom enda jag haft
Det var vi som gick och boxades,
det var vi som stod och joxade
Det var vid Three Mile Island, där skräcken ännu bor
Det var viktigt att va ärlig, belevad, hel och ren
Det verkar visst ha varit ett rån
det vet du är en lögn
Detta födde Den Väldiga Striden
Dikter om kärlek och glädje,
Dimman fryser daggen smälter,
din oskuld och ber
Dina ögon lyste en gång,
dina tankar var framtid en gång,
dit där pensionerna smakar
dit jag reser när jag känner
djupt därinne ser du säkert ynglingen
Djupt i skogen står hans flicka,
Djur och växter respekteras
dom är dina ögon
Dom är fullare än svin,
Dom är här, dom litar på sin far
Dom är nya
Dom är stärka
Dom är troll, dom snor åt sej allt
dom andra att ena sej
dom andra hade gett sej av
Dom andra tycker att jag är modig,
Dom arbetar med kroppen,
Dom bad mej visa mina gömda bomber,
Dom ber mej om ett rim på buk
Dom bjuder oss frukter, dom bjuder oss bröd
Dom borde sprängt den för längese'n
dom brinner alla ut
Dom drar sej snart nog tillbaka
Dom eskortera oss till Puttgarden och önska mej allt väl
Dom fängslade Maria, hon stenades för dråp
dom får trygghet, dom får kärlek,
Dom får värme, dom får närhet,
dom förmedlade dofter och smaker,
dom första som faller förstår ingenting
Dom flesta blev gamla, så vitt jag kan se
Dom frammana' bilder av skönhet,
Dom gamla som har sett det några gånger,
Dom ger jag min kärlek, för dom behöver den än
dom ger väl fan i hur gnället går på krogen
Dom gick mot Nicaragua,
Dom hade pratat och berättat vad dom hette,
Dom hade träffat en gammal gumma ner vid stranden,
Dom har fått min respekt, och allt dom pekade på,
Dom har ju fullständight rätt,
Dom hatar oss nog ändå,
Dom hoppas och tror att vi
Dom känner till min kista,
dom kanske är lite fula,
Dom kanske är lite gula
Dom kom där, mitt i parken,
dom lämnade sitt läger
Dom leker med ditt liv
Dom lever alla på nån form av hopp
Dom liknade alla varann
Dom liknar gamla
Dom lovar bättre tider i Moskva
dom Nordliga Sporaderna
dom nynnar på en sång
dom pekade mot fjärran,
Dom reste på instinkt, dom följde dom lagar
Dom rodna och sa,
dom säjer att han kommer när han vill
Dom säljer skilsmässor, dom säljer otrohet
Dom säljer vad som helst för att hänga med
dom såg att hon var mer än lämpad
dom själva hur det är,
Dom skicka han till frihamnen fast han sa han ingenting kunde
Dom skickar på oss skolungar, gamlingar och utlänningar
dom skrattar och hjälper oss alla iland
Dom Snälla Förlorarna i livets eget spel
Dom snodde tvåhundra tusen och stack
Dom som äger industrierna bor miltals från staden
Dom som aldrig gjort ett handtag,
dom som aldrig tagit ställning,
dom som alltid bara brytt sej om sej själv,
Dom som gick hädan blev alla til mull
dom som lurade i vassen
dom som struntar i vår framtid,
dom som stupat
dom som utnyttjar sin samtid,
Dom stod där hela dan och halva natten
Dom stod där, vid fabriken,
Dom strålande bloss
Dom tänkar på dej, dom tänkar på mej, min kära
Dom tog mej ner till havet,
Dom tog mitt barn ur min vård,
dom värden jag bar med mej, för jag tyckte dom var bra
Dom våldtog henne omsorgsfullt,
dom var tio meniga
Dom vill binda er till hand och fot
Dom vill hindra er med straff och hot
Dom ville slå mej lycklig med läderpiskorna
Dom ville vara ett med sin tid
Dom virvlar liksom höstlöven
dom visade mej sina sår
Dom vuxnas kontroll
Domedagen är på gång
Dränks av romatikens skval
Drömmarna tog slut när skolan var förbi
Drömmer om evig sömn
drömmer ungdomen om en syssla
drömt och glömt just här
drar Kosken eller flummar
drar sej kungen tillbaks till sin kammare
Dricker - Som en svamp
Drottningen av Vence
Du är ögonen, dom som visar mej att du älskar mej
Du är blod, du är märg, min Rebecca
Du är den jag helst vill ha,
Du är den jag lever för,
du är den som gör mej glad
Du är det dyraste i världen
Du är det finaste jag vet
du är framtiden för mej
Du är gemenskapen i det lilla och det stora
Du är händerna, dom som rör vid mej för att frälsa mej
Du är inte lite fräck
du är inte nån gudinna,
du är jänta, jag är karl
Du är jänta, jag är karl,
Du är jord, du är färg, min Rebecca
Du är ju precis likadan nu som då
Du är klokheten när du låter mej isolera mej
Du är kvinnan i mitt liv
Du är läpparna som säjer att du tycker jag är fin,
Du är ljus, du är liv, min Rebecca
Du är min afton, du är min natt
Du är min glädje, du är mitt tröst
Du är min gryning, du är mitt alt
Du är min låga, du är min glöd
Du är min ledstjärna och vän
Du är min näring, du är mitt stöd
Du är min sommar, du är min höst
Du är min styrka, du är min kamp
Du är min tro, mitt hopp, min kärlek
Du är min trygghet, du är min bro
Du är min värme, du är mitt hem
Du är min vila, du är min hamn
Du är mitt blod
Du är mitt fönster, du är min sol
Du är noll, dom är överklass
Du är rustningen när jag måste ut och strida
Du är så kall, du är så fin
Du är såld om det gamla Svarta Gänget får en chans
Du är samtalen om livet och om världen runt omkring
Du är som stjärnorna,
Du är storheten när du låter mej inspirera dej
Du är stunderna av förtrolighet när du öppnar dej
Du är timmarna av tålmodighet när jag ömkar mej
Du är trösten när jag lider mina bittra nederlag
Du är vind, du är regn, min Rebecca
du blir aldrig min
du får aldrig bli slavinna
Du för mej
du finns med i allt jag gör
du går och pratar skit om mej
Du hade mist den första illusionen
Du har personlig stil, Evelina
Du har skapat oss, tack lille vän
du kan väl stanna här lite till
Du kunde levd om tvåhundra år,
du lever i en dröm
du måste hjälpa mej härifrån
Du och jag
Du och jag,
Du Ponts berömda slott
Du säger jag svikit dej,
du sa' att du höll mej kär
Du ser mej då och då,
Du ska va tvivlande
Du som kämpade för mänskan, du som kämpade för livet
Du tog mej i din famn
du vet att han ger mej stryk
Du vet att jag aldrig har trott på nån Gud,
du vet inget än
Du vill bara va med dom du tror skal vinna
du ville ha vin för du kände dej blyg
Du, som somnade in som ett barn på min arm
Duncan Brady hade hustru och en son på nitton år
Duncan Brady reste sej försiktigt för sin onda rygg,
duvorna skakar av sej ruset
Då är det farväl till släkt och vänner,
då är det hus i helvete
då är det säkrast för landet, för Gud och för kungen
Då är det snart dags för den bedårande Christine
då är man väl blåögd om man inte vill förstå
då alla färger är som vackrast,
då arbetarna kom för lördagsdansen
Då börjar vi som lärt oss va rädda för varandra,
Då blev man uppmanad att tänka stort,
Då blir den användbar mot alla och envar
Då blir grannen fly förbannad
då blir jag så glad att jag gråter
Då blir man sån som tysken
Då blir näckrosen en urskog,
Då blundar man och jäser
Då brännvinsglasen gnistrade
då brukspatron våldtog hela trakten
då dom unga tar sitt liv
då dom vänder sej mot sina egna tyranner,
Då drömmer hon sej bort och börja nynna
då får dom andra bedöma dom sidor man haft
Då får man höra dom jättelika sanningarna,
Då far jag ner till sydeuropa för att njuta på café
då finns vi, som vanligt, ner' på Henry's Bar i Vence
Då hade vi ett respekterad namn
då jublar jag som ett barn
Då kommer Cannon och Madigan och Columbo
Då krävde folket av ministrarna
Då möter hon en herre på en häst med yvig man
då man skall skörda allt man sått
Då mister jag min styrka,
Då nickade han sorgset mot den ene ynglingen
Då nicker vi mot varann och höjer våra glas
då pöser jag över av stolthet
då prinsessor var vackra och kungar var kloka och goda
Då sitter man i Stockholm,
Då skall jag tänka om, då skall jag tro på dom i Pentagon
då skriker jag i extas för,
Då skriker vi ut extasen,
då sommaren bara är ett minne
Då står ensamhet för frihet,
då står jag mitt i kyrkan
då stöter du din värja i svagheterna i mej
Då stiger sången från högsta berget,
Då stod du där i vimlet och sträckte ut din hand
då svart var vitt i samtliga nyanser
då talar jag hellre, fast tiga är guld
Då var dom bästis med rasisterna
Då var dom bundis med nazisterna
Då var dom ett med falangisterna
Då var dom kompis med fascisterna
Då var jag stolt över mitt fosterland
Då var vi tredje världens store vän,
Då vet jag inte längre
då vet vi att också
Dåliga tider, lågkonjunktur och depression,
där älsklingen finns
Där är livet som jag önskar att det var
där är luften ren och klar
där alla fängslades som bodde under broarna
där bortom havets rand
där det flyter fram i mitt blod
där dom maktlösa slår livet ur varann
där dom urblåsta hönsen står och dåsar
där du och jag var lankorna på bordet
Där friheten är
där frostkristaller bildar tusen mönster
där han fikat varje kväll i tjänst i drygt halva sitt liv
där han gick ibland bären
Där har jag all min längtan
Där har jag mina drömmar
Där har jag mina sorger
där i fjärran är ditt fönster, och jag ber
där inävlor slets fram i ljuset
där ingen annan nånsin slår sej ner
där ingen jag känner kan höra
där jeg stigit av och väntat,
där jobben tagit slut
där klippa möter sjö
där krigen ger pengar på börsen
där kulhålen ännu är varma
där kulorna trängt in
där kusten stupar brant,
där Långben blivit VD och Musse höger hand,
där ligger fartyg för miljonärer
där luften var unken och klibbig och het
Där människor slogs mot maskiner
där man reser och festar, med dom ger ofta opp
där nysnön bäddar bolstermjuka sängar
Där satt den och sjöng dom mest ljuvliga toner,
Där satt hon i månskenet, blek och ensam
Där skrider hon fram i vimlet,
Där spar jag alla saker
Där står den största
där står en klippö som bär en skönhet
Där står solen högt på himlen,
Där stank gamla mattor, där stank stearin
Där stod tre musketörer
där tala är silver och tiga är guld
där teserna bröts mot varann,
Där tror dom man ska mjukna men hatet gör en hård
där tusentals brunnit förut
Där unga och gamla blandas flödar skratten
där uppgiften är
Där ute
Där vet man mer om Kina,
Där vid pianot satt Rita,
där vinden viner i skogarna,
Där, under stjärnan,
Därför bor han på Elsinore slott
Därför ser jag, lika tydligt
Därför sitter jag här,
därhemma fast begåvningen är svag
Därinne finns en kista
Därinne hörs ropen från ett märkligt klientel
Därute sker misshandel, knivrån och dråp
Därute var Världen självisk och ful,
Dödens stora stillhet känns så nära
Dödligt sårad tar han avsked,
döljer dom som står och flinar
döljs en ny förgörelse,
efter alla svek jag sett
Efter det så var han friställd, men det löste sej till slut
Efter femton år på plåtarna så skulle det va bra
efter nån som kan tro på mitt ord
efter tio dar i snön
eller är det nånting annat
Eller är vi,
Eller ångesten som kramar när man lever i betong
eller bara gammalt skrot
eller få dej att bortse från lögn och förtal
Eller finns det bara klokhet,
eller gästerna som stod bredvid
eller kanske på sej själv
eller nåt dom själva har valt
Eller rädslan för att tvingas bort från där vi vuxit upp
Eller som att på caféeer
eller välgödd direktör
Eller var det ett kollektivt mord
eller visa hur du mår
Elvis är död
Elvis är död,
emellan två kontinenter
En ädling som vågar ta folkets parti
en är min kärlek
en är min kärlek,
en är min smärta
en är min smärta,
en är mitt liv
en är mitt liv,
En anständig semester har väl alla rätt att ta
en bandystjärna utan boll
en berusande dans,
En blick som sedan länge varit brusten
en dag ändå går i kras
en dag är du grå
En dag så får du ditt svar
en dag så flyger din älskade rätt
En damernas gunstling, så skön och galant
En del av storheten i att ha liv
En del bedåras av silver,
En del ber mej se upp i tid
En del blir aldrig tretti år,
En del har försvunnit, en del har jag glömt
En del har jag träffat, en del har jag fördömt
En del har mist sitt jobb, en del har mist sitt hopp,
en del kan inte längre ta sej opp
En del lär förneka att dom varit min vän
En del snor bakom skrivbord, en del i bankvalven
