Alla rader
Och symbolen för denne förfining
och tältkyrkan kom till byn,
och tänkte på det hon bevittnat igår
Och T-banan stängde och vi hörde sista tåget
och tala och läsa och skriva,
och tar flera steg på en gång
Och till dej, som står på tröskeln
och tona ner sitt vilda språk
Och tonerna fyllde mitt ödsliga hus,
och trött på att ständigt bli kallad för gris
och tron är ofta den som ger oss styrka
och tvättar våran byk
och TV'n hjälpa till att glömma,
Och under Sions kalla stjärna
och underordna
och understundom är det vackert som en dröm
och upp mot sierran,
och urless på diskots förbannade larm,
och utplåna min skatt
och välta Världen
och vännerna fyllde mitt hem
och vännerna vet nog precis var jag står,
och vår solidaritet stod också pall för alla rycken
Och vår tanke var enkel och självklar och ren
och våra inåtvända strider
och våra segrar består
Och vad dom egentligen menar med återanpassning
Och vad tycks om moralisterna
Och varje afton såg jag nyheterna
och vem är det som ingenting skal ha
Och vem är det som säger att lugn och ro
Och vem är det som tjänar på det
Och vem behöver väl livströtta poser
Och vem kan säj' till nån annan hur lyckan ser ut,
Och vi dricker inte brännvin för att rena ådrorna
och vi flämtade efter luft,
och vi gifte om oss gång på gång
och vi krävde några svar,
Och vi lever ännu
och vi måste också leva
Och vi reste ju trots allt mot framtiden
och vi såg Egiska Havet
Och vi skjuter inga mackor för att testa silarna
Och vi skrattade hysteriskt
och vi skrek högt av ångest för natten var svart
och vi slipade våra sinnen som till strid
Och vi slukar inte valium för att dom smakar bra
Och vi som ser hur allt går till får veta att vi drömt
Och vi störtade ut i ljuset,
Och vi talade om vår resa
Och vi väljer inte självmant att från vaggan till vår grav
och vi växte ihop om gemenskapen
Och vi var en för alla och alla för en,
Och vid tjugo var jag oslagbar, och det var alltid samma kick,
Och vinter kommer, vinter går,
och visa mej en annan väg att gå
Och visst är det så att andra äger makten att bestämma
Och visst är vi små, visst är vi små, min kära
Och visst njuter jag av att lyssna
och visthusboden står och förfaller
och vreden väller fram
Också nu, när du är nitton år
og pimplar dåligt vin
og segla ut på sjön
og tomtar ut ur tavlorna,
Oh där tar du fel, min unge vän
Oh gud, vad har jag gjort
oh no, halvmesyr
oh yeah, egen bror
oh yeah, hur det är
Oh, Bella Donna
Oh, dom drömmar jag har drömt just här -
Oh, dom tankar jag har tänkt just här
Oh, hur många nätter blev så här
Oh, hur många till ska bli så här -
Oh, vad jag älskar dej
Olycksriskerna består, ingen bryr sej om hur man lossar
om överflödet som plåga,
om at lyckan är att va lika
om at vi aldrig kunde skiljas
om att en dag få gå ombord
om att fartyget hade sprängts
om att jag gått och blitt tänd på min syrra
om att själva få skapa sin framtid
om att storfinansen måste få bestämma vart vi går
om blott hälften blev slutfört,
Om blott hälften blev utfört,
Om den ene går till jobbet när den andre går i säng
om den görs i kryperi för överheten
Om deras chanser får bero på hur stora lökar dom har
om dess kejsare och dynastier,
om dess tänkare och filosofer och despoter
om det böljar och flyter över hennes bröst
om det jag finner är nåt värt
om dom glänsande bären
om dom heliga lögnerna
om dom så låg i min hand,
Om du är riksbankchef så kan du
Om du är så sårad låt mej då få se det
Om du ångrar nåt så visa mej det nu
om du bara går ut där och
Om du ber mej skall jag släcka stjärnorna,
Om du ber mej skall jag stilla vågorna
Om du ber mej skall jag tysta vindarna
Om du ber mej skall jag vända floderna,
om du kämpar för det sanna
Om du kämpar för dom svaga,
Om du misshandlar din hustru,
Om du nu tror att du är kapabel att ligga i hela dan
Om du reser genom snöstormarna,
Om du reser till landet i norr,
om du säger nå't ska jag fly
Om du säger nå't ska jag schappa,
om en plats för mitt barn,
om folket och den framtid
Om framgång lyx och rikedom om skönhet makt och egendom
om han började i kåren -70 eller 72
om han tror han kan hinna,
om hon kom til Köbenhavn
om hur man får en rofylld natt
om hur vi verkar må
Om igen samma Svarta Gäng
Om jag bara kunde begripa hur allting kunde sluta så illa
om jag kunde få förflyttning ner till verkstan
om klippet och om plötslig rikedom
om leden och tillvarons tomhet
om man för varje brud man visar också viker ut en kuk
Om man frågar henne hur hon en gång tänkte
Om man lever i en ankdamm,
Om man vill glömma skiten så är spriten bäst
om nå't man gjort en dag var fel
om nån man en gång ville väl
Om natten kommer minnen
Om partisaner som börjar vandra
Om så blott för att visa sin uppskattning över
om skräcken som bindar oss samman
om sonen som låg med en lapp om sin fot
om tider och vänner jag trodde jag glömt
Om tvåan flyttas opp
om välfärdssamhällets problem,
om vad man skriver på sydfranska dass,
om vi vill lära av allt det som skett
Ombudet får inte lätt,
omkring på hans rygg tills man hörde ett kras
Oooh, Evelina
Opportunister, gå hem
orden ger också makt
Pappa, hur var det förr
Pero siempre he de pensar en tu destino
Peru och USA
plötsligt är allting helt upp och ner
Plötsligt öppnades våra ögon,
plötsligt hörde vi alla ljud
plötsligt tog vår ungdom slut
Plötsligt var vi en del av världen,
platsen där den står
pliktar beblandar sej med famntag,
Pojkarna vill ha en fylla, det blir jag som kör
Polisen i Stockholm en sen lördagsnatt
Polisman Duncan Brady kunde inte komma ihåg
Polisman Duncan Brady tog en kaffe på det fik
porsen skall man göra själv
prästen går vi hand i hand
Prövningen,
Processen i tingsrätten gick på en kvart,
Profitörens ända kval är att mista nå't som ligger i skutan
publiken var bra
Pulsen är en miljon
på andra sidan ån,
på andra sidan Atlanten,
på att få utkämpa kungarnas krig,
på att kanske nästa dag få va' med och dela på räntan
på att respektera läraren, polisen, mor och far
på att se till at historien blev kort
på att sträva mot ett mål,
På bussresan från Cojimar till staden sitter man som på fest
På bykrogen i Cojimar blir ingen full i sin ensamhet
på Den Himmelska Fridens Torg
på det fåtal som har nån substans
på det som dom alla fått se
på din stora permiär
på dom blanka trummorna
på en öde plats vid havet, (2)
på en helt annan själslig nivå
på en klubb dit hon brukade gå
på ett typiskt engelskt vis
på fåfänglighetens altare
på flera personer som varit på plats
på fredagskvällarna,
på gården och tala med dom andra,
på gatorna i Morristown
på golvet kröp negressen runt i pölar av sitt blod
på grund av pressen på
på himlen inatt
på hundra meters djup
på hur det var i går
på Juan
på krogar och i kök,
På kvällen är det nåt dom har hört
på Lenin och på Marx' manifest
på mäster Olofs tid
på mitt mod och min konsekvens,
På morron är det nån som har sett nåt
På natten, när du ligger och sover,
på ortopeden, om han orkar, en stund
på samhällsgisslarna
på Sistone i Morristown
på väg hem till din famn
på väg mot sitt riktiga hem
på väg til Fredrikshavn,
På vägen ut ur hamnen
På väggen hänger trofeer på rad
på världens största skepp
på vilket jävla vis som helst
på vinterns första snö
Radiokillarna öser på
radion står på
Regnet piskar mot jorden
Rena rama poesin
revolterar man mister man allt
rinner förbi
Runt henne reser sej betongen
Runt journalisterna flockas artisterna
runt om oss rämnar
rymdens alla blommer leker
räcker till för alla på vår jord,
Rädda änglar tvättar himlen,
Rätten är snart att bara hoppas
Rätten är snart att bara tro
Rättvisan är din broder
Räven stryker om natten
röstet en stor tumör
sa den knipsluge räven
sa jag och vinglade till
Sakta men säkert som syndafloden
Salvador Allende, vargtimmen slår
Samvete och moral ger ingenting
San Fransisco är dimmig och dan,
Satsa, här håller ingen halvmesyr
Satsa, och bränna alla kättarna
saväl i palats som dom enklaste hem
scende in azion
se då till att hon har en päls om sin rygg
Se dej omkring, se dej omkring i Sverige
Se dej omkring, se dej omkring i världen
Se det var besked, det är bäst att jag går
Se på samhällsordningen
Se på Vietnam och se på Nicaragua
Se på Zimbabwe och på El Salvador
Se så många som gått hit
Se, han gick genom isen på sparken
Se, vilka strålande stjärnor
sedan kan jag lugna mej
Sen ber dom mej att skriva nåt
sen dom plundrat er del av vårt land
Sen får dom kalla det för frihet eller precis vad dom vill
sen får tiden visa om man tar sej dit
sen gällde bara politiken
sen gav han sej av
Sen har man ryggen fri och snuten kan ta i
sen jag hitta' dej i snön
sen jag och mina vänner slog oss ihop
Sen kan du glömma allt du trodde på
Sen kan du skåda deras öppna hån
Sen kan du stå bredvid och titta på
Sen kan du stå där som ett jävla fån
Sen kan jag bara hoppas dom reder ut förvirringen,
Sen kan jag gå här och plocka,
Sen kan vi annektera dom, bara dom blir liberala
Sen la dom sej och tryckte tills vinden han vända sej
sen många långa år
Sen minns dom ingenting
Sen på morron fick vi bacon av en pratsam servitris
Sen prata vi om kriget, om hur dom skonade vårt land
Sen sa dom, och snegla mot huset
Sen vi irrat runt i rök och damm en timma eller så
Senti, le carezze del vento
Ser du att jag älskar dej,
Ser du männen där uppe runt elden,
ser hur bingohajarna
ser jag bönderna som går
ser jag skräckbilder tydligast av allt
ser man allt med lite andra ögon
Siktar dom mot mej
silvermånens bleka sken
sin gnistrande vakt
sin korrumperande dynghög av stipendier
sin lugnande musik
Sina söner sänder hon från land till land,
Sinnen hatar, slår och letar,
sinnligheten den får sitt nån annanstans
sitter kungen med damen på knät,
sitter Makten på sin tron
Själen är så stor ikväll
själv begripa det som skett
Själv så stod du torrskodd
Sjung ingen lovsång, håll inga tal
Sjunger för min egen skugga - Öl och vin
skådar hon samma tysta ångest
Skål för friheten
Skörden den slog fel, och priserna gick ner
Ska du fiffla ska de va' rejält,
ska jag alltid gå vid sidan av dej
Ska man falla vill man göra det i strid
Ska man skylla på systemet
ska ni snart lämna kvar,
ska säkert stå kvar närhelst vi än vaknar
Ska sanningen fram så har jag aldrig varit med
Ska slinkan gå med näsan
Skakar, skadar eldrött nypon,
Skall jag älska eller döda,
skall jag smeka elle slå
skall någon ha förvandlats till ett lik
skall också nå sitt slut
skall vi spränga hela klippön vid Marseille
skenet var så stärkt
skilja mellan fel och rätt
skillnad mellan sanningar och lögner
skjöljer den över både vargar och lamm
Skogen vissnar, dör och skördas,
Skräcken bryter ner mina vänner
Skräcken förlamar snart också mej
Skräcken kramar hela Europa
Skräcken skuggar snart också dej
Skrik om pest och död och hunger
Skrikande däck, ilande skräck
Skriker - Ingen ser
Skuggor, skimmer, ljus och mörker
Skuggorna blir dagrar,
skulle mista sitt värde
Skymningen (2)
Skymningen i Karibien faller mjukt över land och hav
Släpp mej
slottets altan
Småningom får vi uppleva två olika sorters mänskor
smekar som ikväll,
Snökristaller i min hjärna,
Snart är den här, betraktelsens tid
Snart är det vår tur, snart har vår drottning handlat klart
snart blir det ljust
snart er jag full och snäll
snart får jag dansa med dej, snart får jag ge dej
Snart får jag ha dej intill, snart får jag se dej,
Snart faller natt, snart faller frid,
Snart ger vi ingenting
snart har jag sett varannan vuxen svensk i ögonen
snart har jag sett varenda mätbar fläck av Sverige
snart kommer gryningen
Snart kommer gryningen,
snart reser jag in i mej själv
Snart reser mina ungar iväg mot framtiden
Snart sätter jag en kula i pallet
Snart sätter jag pistolen i munnen
Snart så blåser dom ner av sej själv
snart så blir vi kärlekspar
Snart så blir vi kärlekspar,
Snart ser man ingenting
snart ser till att vår luft tar slut
Snart ska jag äntligen
snart sover skog och sjö
Snart värnas ingenting
Snart var jag själv förälder, och mitt i en karriär
snart var man tillbaks vid det gamla,
Snart vet man ingenting
Snart vill dom ingenting
sneda proportioner
Snuten börjar driva ungarna från gatorna
Sofia tror på under ifrån ovan,
Sol igen
Solen befruktar sej själv
Solen lyser i ditt hår,
Solen sjunker, dunkel skugga
Solen torkar ur min vik
Solen var så varm,
som är ensam igen
Som är galna, ja, galna,
som är hemkär och lugn, och som känner sin plats
som är min enda tro
som är vårt enda hopp,
som aldrig når mer än till förälskelsen
Som alla barn läste jag sagor,
som alla trampar ner,
som aporna på Skansen
Som att dom yngre slår dom äldre, att politiker bedrar,
som att du kan va allt för mej
Som att hålla Bajen före
Som att prästen går på horhus, att polisen säljer knark,
som bär döden i sin famn
som börjat tackla av
som blåser över vattnet
som blommorna på marken
som bor i min gitarr
som dött i kamp mot fienden
som den som är han skugga
som den trygge vinterkung
som det största under himlen
som din egen man
som dom gör när man gjort det man borde
som drar en mänska ner i dyn
som du kan hålla fast i din lilla hand
