Alla rader
En dryg million mitt på bordet, min vän,
en extra sväng över mitt hem
en far hade förblött
En främling ibland främlingar,
En fråga lika själlös som altför ofta ställd
En framgång för någon var allas triumf,
En gång börja' det brinna i skogen,
En gång drev jag iväg ut mot havet,
En gång fick jag en huggorm i stöveln,
En gång jumpa' jag rakt över Sundet,
En gång körde jag rally på fyllan,
En gång kröp jag iväg ur en skrothög,
En gång ramla' jag ut från balkongen,
En gång sprängde dom Towern i luften,
En gång var han lycklig och fri och dansant
En gång var jag lycklig i Skottland,
En grupp som lyder och en som ingen vill ha
En hög nivå var en filosofi
En handduk på ett bolster som var kallt
En handfull inspekterar mej,
En invandrarkvinna som stämt en polis
en jävla massa år,
en kärlek som orkar bestå,
En kärlekslös och ordlös kramp i mörker
En kula drev oss in i tystnaden
en kväll vid Place de la Bastille
En långkalsong mot silkesstrumpans kant
En lag från Storebror till syster, far och mor
en lyckad afton kan det bli rena förbrödringen
en mördare har pliktat med sitt liv
En make hade dött,
en maktcentral av nycker
en mycket märklig tid
En natt i Santiago, medan klockorna stod still,
En natt i Santiago, när jag dansade och drack,
En natt som alla människor minns
en pärla i Karibien,
En prins utan högmod, en välkommen vän
En prins utan pengar bemöts med förakt
En rad av bomber utan slut
en rest från det förgångna
En riddare för damerna
en ros på gatan mitt i stan
en rytande förvinterkväll
En säng står tom på stan's hotell
en sådan lågsinhet
En sån slö och skitig kniv
en sketen pyramid,
en skimrande vision av kärleken
en spillra i stormande sjö
en ständig förkämpe för friheten
en stund så varm och när'
en svart miljon på banken
En tango är en konst,
en tango kräver nåt
en tanke och en mening
en tid
En tröja mot en stola på en matta full med spikar
en tvåa på sjunde våningen
en vandring utan mål
En vanlig tvåbarnspappa har slutat att leva
Ena säsongen är det fri konkurrens,
Ensamhet när dagen flyktar
Epoker avlöser varann
Era kläder är nya, era skor är så fina
erat arbete och väl
Erfarenheten fick visa dom alla
ertappas vid godisautomaten,
Et dödsfall som ingen förstår
Et lag idag bör va en gummilag och ha
Ett ansikte i gemenskapen med dom han mest behöver
ett fåtal dissekerar mej
Ett feluppfattat ord
Ett folk som äntligen rest sej ur askan
Ett folk som bär på ett hopp och en dröm
ett halvår i sträck,
ett kulturepicentrum här på Jorden
Ett ljus för dom själar jag sårat,
ett ljus i deras liv
ett ljus på deras stig,
Ett ord hade ett värde, ett handslag likaså
Ett särskilt minne blir dock kvar,
Ett slag som föll så tungt
ett virvlande frö,
Evelina fick nåt skit i ögat, dom tog hand om räkningen
Evelina hörde fel
Evelina tog basen,
Evighetens tysta mörker
fabriker och kontor
Faller ner - Mer och mer
far mänskorna förbi
far vi genom storm och vind
Farväl då, och tack för hans eldiga prat
Fascisterna vrålar i TV'n, rasisterna skakar min grind,
Fast chansen att lyckas var mindre än noll
fast dom alla hör till samma klass
fast dom kommer hit och diskar
Fast hela tiden i en dröm
Fast hon kännar mina laster,
Fast jag har pengar och du ingenting
Fast jag knappast vet vem du är eller liknar,
fast mörkrets tid är här
Femman är för dom med disciplin
Femman går till arbetslivets topp
Femman köper aktier och hus
Femtio fyllda, med fullvuxna barn
fick då en innebörd som var konkret
fick dom nåt saligt i sin blick
fick en förunderligt likartad lott
fick man ibland komma ut
Fienden är både sårbar och vek,
Fienden är inte heller abstrakt
Fienden är inte osårbar alls,
finns det några som, när man lyckas,
finns dom inte längre kvar
finns inte mer han skall snart glömmas bort
fiser dvärgar på jättar
Flickan ifrån Havanna har slitit av sej sin bleka mask
Flyger dom mot mej
flyter jättekapital på väg till bleka, giriga händer
flyter miljonerna över havet
Folk rycker av mej armarna,
Folk tror att jag är galen,
Frälsaren som var på väg
Frågar du mej,
från baren, och ett ljud som om nå'n krossade porslin
från den rika världens folk
från det man är liten
från gamla tider som runnit förbi
Från hotellen och restaurangerna
från Jerusalem
Från min klippa i Ligurien
Från skilda håll, på väg mot samma mål
från Warszawa och Berlin
framför brasan tills elden brann ut
Framgången kom, och nya vänner med den
Framtiden ditt ansvar
Fredagskväll i Sundsvall, stritan börjar vakna till
Freden är din syster
Fri information
Friheten är ditt vackra namn
fromheten tar överhand
Fukten mot min kind
Fy fan, fy fan, fy fan
fyra figurer från tider som var
Fyra par hundar och nio pistoler
Fyran är för dom som har det bra
Fyran går i överflödets rus
få drömma i din famn
få ligga på din arm
få sova på din arm
få vila i din famn
Fåglarna lyfter när skotten går av
Fåglarna slutade sjunga
fångade som råttor
får äta gamla kämpar
får du visa din avbild respekt
Får en främling gå över tröskeln
får försörjarn gå till horan för en kyss
får jag kraft att stå emot
får jag nog se till att va en smula ödmjuk
får jag plats vid hennes bröst
får jag vin på Första Maj
får man förståelse för saken
får man kanske gå och titta sej i spegeln
får man väl börja nerifrån
får också själva tryggheten ett stegrat överpris
får ordningsmakten sina direktiv
får så sitt kalla hat
får vänta tills någon har tid
Får vi en invasion ifrån öst
Får vi nånsin se en timma
Fäll inga tårar av samvetskval
fängelset på klippön vid Marseille
Följ med mej in i skogen ska jag visa vad jag kan
förälskelse för tvivel,
för alla mina dar
för alla visste att det vi sa var sant
för att det lönar sej för herrarna på samhällsstegens topp,
för att dom bara måste dra
för att dom inte får nåt jobb
för att dom skriver för livet,
för att en dag kunne skänka det till andra
för att få gissla sin samtid,
för att Folkhemmet var helt på sned
för att gemensamt sto emot det yttre trycket
för att härskarnas girighet saknade gräns
för att hedra mor och far
för att hon råker va en kvinna,
för att inte forlora sej själv
för att inte ta slut,
för att maskinerna tar över så att tempot kan dras opp,
för att nå det tåg som går på timmen
för att orka (2)
för att orka känna mej fin,
för att orka med mitt liv
för att rädda min älskade katt
för att samla tankarna
för att se åt vilket håll det skulle gå
för att stoppa Hormoslyrbesprutarna
för att ta mej ur apatin
för att ta upp dom stora frågorna
för att tjäna ihop till bröd för dagen
för att tvätta bort en helt annan arom
För att våga gå ut,
för båda två att andas
För banken ska ha sitt, den blir jag aldrig kvitt
För Brady var hans ende som en främling i hans liv
För där ondskan får reda är godhet ett brott
För då bryter dom regeln
För då kommer det små troll ur väggen,
för den förde till Elsinore slott
för det är möjligt att Ni blir en smula långsam
för det är min passion
För det är så det brukar gå
för det fåtal som äger allt som nånting att skylla på
för det förenar ju smärta med lust,
För det falska rostar sönder,
för det finns nya små lagar att stödja sej på
för det känns som om jag svetsar i en dimma
för det lär komma fler små lagar att stödja sej på
För det råder ett isande mörker
för det rör sej inte nånstans så det känns
För dina porrblaskor i din gitarr
För djupt i var människa
för dom åldriga ledarna fjärmade sej ifrån folket
För dom begriper inget annat än om alla stuvarna
För dom flesta är det en livsnödvändighet
För dom som en gång får ta vid, för dom som en gång får ta vid
för dom som följer oss
för dom som ska ta vid
För dom som tappar taget i livets karusell,
För dom som tjänar på att folk bedövas av drömmar
För dom tjänar mer ifall dom slipper skrifta personal,
För du är det enda jag vill ha
För du har ingen tro att mista, och du vet det
för du kan bli upptäckt av nån haj
För du ser det du ser,
För du ska jävlar inte leva på att sprida nåt kvinnoförakt
För en dag är det för sent
För en diktare och trubadur
För en kort sekund så lockar
för en oersättlig stund i din närhet
För en ringa slant kan du känna dej
För en sekund av en oändlig tid
för ett svindlande bevis på din kärlek,
för flertalet levde i armod
För går det därute så går det nog också här hemma
för gamlingarna, kvinnorna och barnen
För här får man jävlar va friskare än kärnan
för här måste sanningen fram
För här och nu så känner jag ditt hår
För hans inre ska du alltid finnas kvar
för hon förväntar sej ett drönarliv i lyx
För hon har stridit själv,
för hon tjatade från det hon vakna' upp på morgonen
För hundra kronor får man se
för hur polisen än försökte så gick brottsligheten opp
För i morse kom en typ och gav mej en check
För ingen av dom orkar stå emot
för ingen törs smutsa ner Den Breda Rännan
För ingen var mer än nå'n annan,
för inom en timma så är det dags
För jag är stärkare än jag nå'nsin förut känt
För jag blir aldrig din,
För jag fruktade för min förstånd
För jag gjorde det jag alltid drömt,
för jag har bara en tjej därhemma
För jag har en längtan,
för jag kan inte i en hiss
För jag rider framåt,
För jag ser det jag ser,
för jag tänker på den första gång
för jag vet att snart kommer dom hit
För jag vill ha barn som en gång kan berätta,
för jag visste att nu var vi två
för jorden är, trots allt, hans hopp
för krogen stängde redan klockan två
för lönerna dom ligger stilla,
för livet som ligger framför dej
För makt berusar, och makt förtjusar
För med huvet under sanden är man oskyddad där bak
För mej själv - Går på sprit
För min del går livet återvända
för min mapp var lika tjock som för dom farliga
för min skull
för när det hela väl var över
För när kärleken till döda ting blir större än till liv
För när vännerna försvinner, eller kärleken tar slut,
för nedrustning och fred
För ni är dom enda hjältarna vi har
för ni driver dit vindarna blåser
För ni fördröjer bara frihetens stund,
För ni har rena hus och sjöar och ett arbetarparti
för nu börja' tiden bli dyr
för också stötarna som lyckas är rätt klumpiga
för om nånting ska ändras,
För ord är viktiga, ord är farliga
För ordningens skull blev det dock obduktion
För på den ljusa estraden
för på mitt hotell så bor man på ett typiskt engelskt sätt
För politiken lever i dej,
För Renée Chardier är som livet självt
För så dags så finns jag nån annanstans
för så vill bryggerierna som äger puben ha't
För sådan är moralen
för själva samlandets skull
För som barn tar man kärleken för given
För tider jag har levat,
För trots allt har man et val
För tvåar ger silver, men etta ger guld
För tystnaden har alltid varit dumskallernas bästa vän
för vännerna som jag försmått,
För vad ingen annan visste var att Bradys egen grabb
För varje gång jag mucka så stod det alltmer klart
För vi är ju ändå av samma slag
För vi är odödliga, alla odöliga
För vi anade inget om framtidens spel
för vi har levt i hundrafemti år på samma gamla dröm
För vi har samma grupp av mänskor som styr
För vi väljer inte skräcken för att mista våra jobb
Förbannade skit, John Lennon är död
förbannelsens minut,
Förebilder det måste jag ha
Förebilder måste jag ha
Förebilderna har jag kvar och
förför den man som regissörens fru förfört
förgängelighetens kalkar
förgyller ditt hår
Förhören ledde ingen vart,
Förhörsledarn, kaptenen,
Förmannen fick en blackout
förnekar både släkt och vänner
förråande effekt
Förr när man inte var stämplad som farlig,
Förr var det skinnbyxor och kjolar,
Förskjuten av fattig, föraktad av rik
Först en förbrödring på muggen,
först när folk börja' hjälpa varann
första klass och äta hummer
Förvånar det dej, så kom hem till mej
Gamla vänner, kom fram
gav du liv, gav du värme åt slumrande minnen
Ge alla samma chans,
Ge inte upp, ge inte upp, min kära
ge mej nå'nting att tro på
genom att ständigt söka bråk och irritera
Genom fönstren kan jag se
genom hela livet
ger ekon från en annan tid
ger en ständigt bryderi
ger han alltid samma råd
ger sej månen ut på sjön
gick runt i min bur,
gick ut, som dom lärt sej, och påminde om alla löften
glömmer ju masken
Glömskan häver hjärtats kramper,
gled vår hycklarmoral bort från skeppet
glittrar en droppe så ren och klar
God afton i stugan, min nådiga fru
goda vänner som just nu
gränsen nåddes klockan sju,
Gråt och le, mitt lilla lamm
gröna vatten under
greps jag av två Guardia Civil
Gryningen
Grynningstimmens låga värmer
Guarda, che manto di stelle
Gud give att du står emot
gå med kruspermanent och med hatt,
gå ut och engagera männskorna
Går det för sej att köpa en kvällsvard med sup
Går friheten förlorad på någon enda plats
går ut på trottoarn
gärningen skall alltid bestå
Gömda, glömda barnsligheter
gömmer dej i pälsen min
Gör det du känner är riktigt
gör vad vi väntar
Göran Skytte är streber,
hade den en sol
hade tagit sej upp på mitt bröst
halva natten
han bara drog och hela skiten gick snett
Han blev gift, och fick söner och döttrar
Han blev inte insläppt för att han var full
Han domnade bort av ett omänskligt tryck
Han fälldes av kaptenen
han får sitt i detta land,
Han fräste ut en order,
han fryser där han går
Han går där och tänker på havet,
Han går där som en vålnad denna natt
Han går på den glödheta jorden,
Han gav mej ett barn,
Han gled ifrån mej för längese'n
Han hör hur dom skjuter i fjärran,
Han hade lärt sej för lenge se'n
Han hade Union Jack på slipsen och med överklassaccent
han har bekämpat med risk för eget liv
